Laktobaciller

Vad är laktobaciller?

Laktobaciller är en grupp av bakterier som sedan urminnes tider har ätits av människan via så kallade mjölksyrafermenterade livsmedel som yoghurt, ost, oliver, surkål, saltgurka och salami.

Den mänskliga tarmslemhinnan är täckt av 100 000 bakterier per gram slemhinna i den övre delen av tunntarmen och 10 miljoner bakterier per gram slemhinna i tjocktarmen.

Detta medför att människan innehåller fler bakterieceller än människoceller.

Vilka positiva hälsoeffekter kan laktobacillerna ha?

I tarmen finns normalt många olika typer av bakterier. Vissa är mer positiva än andra, det vill säga de skadar oss inte även om vi skulle råka ut för ett sviktande immunförsvar. En sådan positiv bakteriegrupp är laktobacillerna, som har en välkänd förmåga att motarbeta sjukdomsframkallande bakterier. Laktobaciller är också den enda bakteriegrupp som inte tar upp något järn ur maten. Laktobaciller har en stärkande effekt på tarmslemhinnan, vilket gör att den bättre står emot påfrestningar.

Man har dessutom bland forskare även börjat fundera på andra tänkbara positiva effekter av laktobaciller. Exempel på sådana är möjligheten att kunna motverka cancerframkallande substanser i tarmen och absorption av så kallade endotoxiner. Laktobacillerna sägs etablera sig i tarmen.

Vad är fördelen med detta?

Det är först då bakterierna kan etablera sig i tarmen och växa där som de får någon verklig effekt, i stället för att direkt följa med avföringen ut. Filmen som laktobacillerna bildar på tarmslemhinnan skapar nya bakterier som sprider sig såväl på tarmytan som i matsmältningssystemet i övrigt.

Är det inga risker förenat med att äta laktobaciller?

Inga vetenskapliga studier visar på några risker med att man äter eller dricker laktobaciller. Mjölksyrajäsning, då laktobacillerna tillväxer, är en av våra genom årtusenden mest vanligt förekommande konserveringsformer för livsmedel och används över hela världen.

Finns laktobaciller även i andra livsmedel?

Laktobaciller finns i Sverige i mjölksyrajästa produkter som yoghurt, ost, oliver, surkål, saltgurka, salami med mera.

Hur kan man vara säker på att det verkligen finns levande laktobaciller i ProViva?

I samband med utvecklingen av bakteriestammen har det genomförts omfattande tester av antalet bakterier per milliliter. ProViva har dessutom ett omfattande och fortlöpande program för kontroll av produkterna, varvid man bland annat räknar hur många bakterier per milliliter som det finns i produkterna vid olika tidpunkter under lagringstiden.

Hur har man hittat Lactobacillus plantarum 299v (DSM 9843), och hur testas dessa?

Anställda på Probi (forskningsföretaget bakom LP299V®) och forskare knutna till företaget har isolerat ett mycket stort antal laktobaciller från tarmslemhinna hos till exempel människa och häst. Dessa har karaktäriserats med avancerade genetiska metoder och finns representerade i Probis så kallade stambibliotek. Då en lämplig bakterie väljs ut genomgår den en rad tester, bland annat studerar man laktobacillens överlevnad och förmåga att binda till tarmslemhinna genom etableringsstudier i människa eller djur (in vivo). Det är också mycket viktigt att bakterien klarar överlevnaden i den tilltänkta produkten. Man studerar sedan bakteriens positiva hälsoeffekter i modellsystem. Slutligen testas bakterien i den tilltänkta produkten i kliniska studier.

Vilka krav ställs på en probiotisk mikroorganism?

De flesta forskare är överens om att krav bör ställas på probiotiska mikroorganismer som används i livsmedel. För att få kalla bakterierna för probiotiska bör dessa mikroorganismer:

  • vara medicinskt helt säkra (Generally Regarded As Safe, GRAS)
  • ha hög överlevnad i den produkt de förekommer i
  • ha hög överlevnad i mag- tarmkanalen
  • kunna binda till tarmslemhinnan
  • uppvisa kliniskt säkerställda, positiva hälsoeffekter.

Finns det någon vetenskaplig dokumentation?

Utvecklingen av ProViva har skett under ett flerårigt samarbete mellan forskargrupper från Laboratoriet för Livsmedelshygien (Avdelningen för livsmedelsteknologi, Lunds universitet) och Institutionen för kirurgi (Lunds universitetssjukhus). Det finns sålunda både doktorsavhandlingar och veteskapliga kliniska studier där effekten av ProViva och Lactobacillus plantarum 299v (DSM 9843) är dokumenterad. En del av studierna är publicerade i veteskapliga tidsskrifter. Forskningen bedrivs i nätverk såväl inom som utanför Sveriges gränser. För närmare information om aktuella forskningsrapporter och referensartiklar, kontakta Per Bengtsson Probi AB, tel 046-16 89 22 eller besök www.probi.se

Näringslösningen, som är basen i ProViva, baseras på havre som mjölksyrafermenteras med hjälp av en tarmkoloniserande stam av Lactobacillus plantarum. Detta arbete har dokumenterats i ett antal artiklar (läs mer på probi.se).