Kroppens bakterier

Karius och Baktus och alla deras vänner

I munhålan finns bakterier som fastnar på tänder, gom och på tungan. De bakterier som inte är bundna transporteras snabbt ner till magsäcken där de allra flesta dör av det sura maginnehållet. Magsäckens sura miljö är därför ett mycket viktigt skydd för att vi inte ska få ner allt för många bakterier till våra tarmar och framför allt inte de som gör oss magsjuka och infekterade. I tunntarmens översta del, tolvfingertarmen, är fortfarande bakterieantalet lågt på grund av den fortsatta sura miljön samt på grund av bukspott och galla som utsöndras där och som är hämmande för bakterietillväxten. Ju längre ner i tarmkanalen vi kommer, desto högre blir pH och desto högre blir också bakterieantalet.

I tjocktarmen är bakterieinnehållet enormt. Här mår bakterierna som bäst. De använder sig av den delen av maten som inte brutits ner (framför allt fibrer) som energi och förökar sig där.

Det är endast om vi får obalans i vår tarmflora eller om vi blir infekterade av sjukdomsframkallande (patogena) bakterier som vi kan bli magsjuka. En rubbad tarmflora kan vi få av flera anledningar, till exempel stress, svält eller av antibiotikabehandling.

Visste du att…
Den totala vikten av bakterier hos en vuxen människa
är mellan ett till ett och ett halvt kilo.

Vad gör de för nytta?

De ”nyttiga” bakterierna i tarmen jobbar bland annat med att bryta ner de kolhydrater vi får i oss via kosten till mjölksyra. Dessa bakterier kallas även för mjölksyrabakterier. De nyttiga bakterierna kan på olika sätt förhindra tillväxten av skadliga bakterier som kan skada tarmens väggar och i värsta fall göra oss magsjuka.

Vanlig fil och yoghurt innehåller mjölksyrabakterier, men eftersom den allra största delen mjölksyrabakterier inte överlever magsaftens sura miljö utan förstörs kommer dessa inte vidare till tarmarna där de borde göra nytta. Dessa produkter får därmed inte räknas som probiotiska. För att en produkt ska få klassificeras som probiotisk så ska den överleva hela vägen ner till tarmarna och kunna ta fäste på tarmslemhinnan. Det är först då den kan göra nytta! I många mejeriprodukter har man därför tillsatt nyttiga probiotiska bakterier som ska göra verkan i tarmkanalen. En sådan produkt är ProViva som du kan läsa om på dessa sidor. Läs även mer om forskningen på ProViva under ”Forskningsresultat”.

Det finns flera särskilda tillfällen då det kan vara extra fördelaktigt att dricka produkter som innehåller probiotika. Ett exempel är under semestern när man är på platser där man vet att mathygienen inte är den allra bästa, där man ska undvika att dricka vattnet eller äta rå frukt och grönt. När våra känsliga magar utsätts för dessa skadliga bakterier råkar vi ofta ut för magsjuka eller turistdiarré. Har vi redan innan vi åkte på semestern, cirka två veckor innan, fått i oss produkter med probiotiska bakterier har vi ett mycket starkare försvar i våra tarmar som lättare står emot dessa främmande och skadliga bakterier. Detta gör oftast resan lite roligare om vi slipper bli magsjuka och kan undvika den värsta turistdiarrén.

Lactobacillus plantarum 299v (DSM 9843) heter den nyttiga och probiotiska bakterien i ProViva. Den har bland annat i kliniska studier visat sig ha god effekt vid sjukdomar som colon irritable. ProViva minska nämligen gasbildning vid en orolig mage vilket är ett mycket vanligt problem hos personer med colon irritabile.

Effekten av probiotika kvarstår så länge man konsumerar de nyttiga bakterierna, men så fort man slutar med detta avtar effekten snabbt. Efter cirka 2 veckor kan man säga att man inte längre har någon effekt av det man tidigare konsumerat. Vill man ha kvarstående effekt är det därför viktigt att regelbundet inta produkter med probiotiska egenskaper.